Kategorier
Okategoriserade

Erfarenhetsbaserad utbildning för samtalsledare

Sedan 2020 har personer i det existentiella nätverket knutet till Hälsolots Majorna-Linné i Göteborg själva deltagit i digitala samtalsgrupper utifrån Öppna kort för att sedan kunna hålla i egna existentiella samtalsgrupper. I januari 2022 drog de första två nationella prova-på-grupperna igång där personer från olika håll i landet tillsammans gör sina egna utbildningsgrupper och därmed blir bekanta med såväl samtalsmodellen som kortens teman som berör sådant som lycka-lidande, mening-tomhet och liv-död. Tillsammans med andra kan du delta i en do-it-yourself-utbildning där ni ger varandra möjligheten att få erfarenhet av denna typ av existentiella gruppsamtal.

Tanken med Öppna kort är att de ska göra det lättare för så många som möjligt, så enkelt och billigt som möjligt, att delta i öppna existentiella samtal om allmänmänskliga frågor. Vi vill att information om hur Öppna kort används finns tillgänglig för alla och det behövs ingen dyr utbildning för att lära sig att leda samtalsgrupper med Öppna kort. Dock behöver en samtalsledare på ett personligt plan vara bekväm med att öppna upp för de stora existentiella teman som korten berör

Med de tips för samtalsledare som finns här på hemsidan i blogginlägget Tips till samtalsledare, utbildningsfilmen och möjligheter att ställa frågor i facebook-gruppen Leda existentiella samtalsgrupper utifrån Öppna kort, så räcker detta gott som bakgrund för samtalsledare att ge sig in i det viktiga, som är att landa i erfarenheten av att själv ta de allmänmänskliga existentiella samtalsämnen som korten berör på allvar. Detta är kärnan i all erfarenhetsbaserad utbildning för samtalsledare som vill leda existentiella grupper med Öppna kort.

Många som är intresserade av att starta existentiella samtalsgrupper har redan någon erfarenhet av att hålla i samtal, men har kanske inte själva haft möjligheten att fördjupa sig i de existentiella frågor som korten lyfter fram. En rekommendation till den som vill leda samtal med Öppna kort är därför att först vara med som deltagare i en grupp. Detta för att på så sätt bekanta sig med ämnena och själv bli trygg i vad frågorna kan väcka på ett personligt plan. Som samtalsledare kan du annars komma att omedvetet råka vilja styra undan för vad deltagare i gruppen kan vilja lyfta. Att själv ha deltagit i en grupp gör det mer naturligt för dig att sedan själv tryggt och balanserat som ledare kunna delta i samtalsrundorna, vilket ingår i samtalsmodellen. (Om du som samtalsledare skulle vilja slippa att själv delta i rundorna så skulle detta påverka gruppen på så sätt att det signaleras att frågorna är ‘farliga’ eller obehagliga och det skulle motverka det viktiga och normaliserande budskapet att detta är allmänmänskliga frågor.) Att testa korten ger förstås också erfarenheten av vad det kan innebära att vara deltagare i en existentiell samtalsgrupp.

Om du inte redan har kollegor eller andra att testa korten tillsammans med, så kan du posta ett inlägg i i facebook-gruppen Leda existentiella samtalsgrupper utifrån Öppna kort för att hitta andra prova-på-grupp-deltagare där.


I inlägget i facebook-gruppen kan du skriva förslag på en eller två tider på 1,5 h i veckan, då det skulle passa just dig att vara med i en samtalsgrupp.

Tex:
“Hej! Jag skulle vilja vara med i en digital prova-på-grupp med Öppna kort/Jag skulle vilja träffa personer kring (ortsnamn) som vill ses fysiskt för att delta i en prova-på-grupp med Öppna kort. Förslag på tider är (veckodagar & tider). Vilka kan och vill vara med?”


När ni är minst 5 personer (ca 5-8 i en digital grupp) så behöver ni bara bestämma möteslokal (till exempel via något studieförbund på orten) eller ordna en länk till ett digitalt mötesrum (via zoom eller Teams eller liknande, kanske med hjälp av något studieförbund på orten eller så ordnar ni själva med länk).

Här är några tips för do-it-yourself-utbildning i samtalsmodellen Öppna kort:

  1. Våga vara

Våga vara den som tar initiativ. Våga vara den som i facebook-gruppen Leda samtal med Öppna kort postar ett förslag på tid för att mötas med andra – än så länge helt främmande – människor för att testa korten. Våga vara den som ger förslag på ett start-datum – ’nu kör vi’! Våga vara den som erbjuder dig att skicka en länk till ett digitalt mötesrum eller som bjuder in andra i närområdet till fysisk lokal. Våga vara den som samlar in kontaktuppgifter, som ber om mejladresser eller som skickar ett PM med din egen mejladress till andra som visat intresse. Våga vara den som sedan ingår i en grupp med främmande människor som möts för att prata om existentiella teman. Precis som i de grupper som under många år hållits på bibliotek i Göteborg för allmänheten så kommer ni som gör detta i vidareutbildningssyfte inte presentera er för varandra mer än genom namn, och sedan ger ni er in i samtalsämnena – vilket är ett ovant sätt att mötas på! Våga vara den som töjer din comfort-zone när du börjar sätta ord på de tankar som väcks i relation till kortens teman – häri ligger själva utbildningsmomentet – först när du deltar i samtalet utifrån ditt eget perspektiv så får du den erfarenhet av existentiella gruppsamtal som du inte kan läsa dig till och som ingen utbildare kan ge dig via informationshäften eller powerpoints. Den största utmaningen med modellen Öppna kort både för personer ur allmänheten och inte minst personer från någon samtalsprofession är att våga vara okunnig och att stoppa impulser att vilja läsa på för att ha svar att leverera i relation till de gigantiskt stora existentiella teman som korten berör. Det handlar om att öva på att associera fritt utifrån de tankar som korten väcker just den dag som du deltar i samtalet utan att ha tänkt ut i förväg vad du ska säga eller tro att du hinner säga allt som kan sägas. Det handlar om att våga börja Öppna upp inför de existentiella frågorna. Det handlar om att våga vara människa, lika okunnig som alla andra människor.

2. Var kreativ kring praktiska lösningar

För att kunna komma igång med samtalsgruppen behöver ni en lokal eller ett digitalt mötesrum. Var kreativa kring att hitta en lösning på detta. I någon grupp har någon använt länk från Teams via jobbet. Vissa har möjlighet att delta i utbildningsgruppen på arbetstid. Någon grupp gör do-it-yourself-utbildningen som studiecirkel och får tillgång till Zoom via studieförbund. Studieförbunden står för en hundraårig tradition av folkbildning. Om ingen i en grupp (som avser att träffas digitalt) har tillgång till Teams, Zoom etc. så kostar det inte mer än några hundralappar för de 2 månader som programmet behövs. Ta initiativ att skapa ett konto och be de andra gruppdeltagarna swisha en femtiolapp var. Eller mejla till något studieförbund för att be om hjälp. Alla lösningar här är bra lösningar.

3. Förberedelser

Innan ni ses kan det vara bra om alla i gruppen har sett utbildningsfilmen och läst blogg-inlägg med samtalstips. Lite överkurs är att se avsnittet om Öppna kort en halvtimme in i detta SKR – webinarium om existentiell folkhälsa. Om någon fråga kvarstår kring upplägget så posta frågan i facebook-gruppen så kan fler läsa frågor & svar. I övrigt behöver ni inte ha läst på om något eller känna att ni behöver ha någon kunskap alls om samtalskortens teman.

4. När ni väl ses

Om ni ses digitalt så kan ni göra en digital talar-runda genom att skriva era/gruppdeltagarnas namn i chatten. Försök att bara våga komma igång enligt samtalsformen så snabbt och smidigt som det går. Någon som har tillgång till korten kan skriva ned de två meningarna som finns kopplade till respektive samtalstillfälle och posta formuleringarna i chatten. Frågan på respektive kort kan läsas och eventuellt också postas i chatten. Ni kan turas om att testa på att leda samtalstillfällena, så utse direkt någon till att hålla koll på tiden vid det första tillfället. Detta kan enklast göras via en timer på mobilen och att den som håller koll på tiden sedan håller upp händerna på videoskärmen i ett T-tecken för ’timeout’ när tiden är slut. I fysiska grupper kan samtalsledaren säga ’tack’ och lämna ordet vidare till nästa person. Det går även att använda ett 2-minuters timglas, digitalt på skärmen eller i fysiska grupper ett timglas som tillsammans med frågekortet lämnas vidare till nästa person i samtalsrundan när tiden är slut. (Fysiska timglas har nackdelen att de inte går att nollställa om någon inte använder sina 2 minuter, men vissa gillar ändå att se lite hur lång tid som är kvar.) Häng inte upp er på detaljer utan testa er fram till den typ av tidshållning som fungerar – men släpp inte på formen med 2 minuter per person i 3 samtalsrundor! Själva denna tydliga ram och form är det som ger gruppsamtalen den stabilitet och trygghet som underlättar för deltagare att utforska de existentiella teman som tas upp.

Att ge sig in i existentiella samtal kring liv och död kan vara skrämmande. Ett sätt att undvika det skrämmande kan vara att haka upp sig på någon detalj kring något du läst någonstans, någon detalj kring samtalsformen, träffarna eller formatet, eller någon formulering på något av samtalskorten. Betrakta detta (hos dig själv och hos eventuella framtida samtalsdeltagare som du möter) som en försvarsmekanism: genom att försöka hitta och fokusera på något som är ’fel’ på formen eller formuleringarna så slipper vi vända blicken inåt mot vad som väcks inom oss i relation till frågor om hur vi lever våra liv utifrån de existentiella villkor som finns. Om du i rollen som samtalsledare märker detta fenomen hos någon deltagare så försök bara att mjukt rikta gruppens fokus mot sakfrågan och det existentiella temat. Om du märker det hos dig själv så ställ dig frågan om det är något som provocerar dig och i så fall varför, fråga dig själv vilka känslor du känner i stunden och fundera på om du vill utforska ämnet vidare i framtiden. Kom ihåg att syftet med Öppna kort är att vara ett stöd för att öka vår förmåga att öppna upp kring tankar och känslor och idéer om hur vi vill och inte vill agera i relation till existentiella frågor. Formuleringarna på korten ger bara förslag på ingångar till samtal genom att nämna olika saker som för någon kan förknippas med något visst ord. 9 träffar om 1,5 h räcker inte för att vi ska bli klara med dessa frågor. Snarare ger de en inblick i att vi kan skapa ett förhållningssätt där vi i vardagen kan bli mer medvetna om de allmänmänskliga villkor som vi alltid lever med. I allmänhet ger samtalsmodellen med tydliga ramar kring 0-2 minuters taltid och talarrundor en trygghet som för många gör det lättare att börja utforska detta förhållningssätt.

6. Gruppdialog

Efter de 3 samtalsrundorna utifrån respektive fråga om Tanke-Känsla-Handling så blir det vid varje samtalstillfälle tid över till en öppen dialog. Här får samtalsledare hitta sin egen stil i att moderera samtalet, men det handlar mest om att fördela ordet. I fysiska grupper händer det att samtalet glider in i en dialog mellan bara två personer. I så fall går det bra att påpeka detta och fördela ordet vidare. I digitala grupper händer det att flödet i gruppdialogen inte riktigt kommer igång. Var inte rädd för tystnad, men tänk också att det är helt okej att avsluta med en extra runda om det underlättar samtalsflödet.

7. Frågor

Om du under något samtalstillfälle får frågor kring själva samtalsledandet, skriv ned frågan och posta i facebook-gruppen. Försök att hålla samtalen under träffarna kring det existentiella temat snarare än kring själva samtalsledandet (om inte någon akut form-fråga kräver svar direkt).

8. Uppföljning

Om ni i en utbildningsgrupp så önskar så kan ni boka ett tionde samtalstillfälle där ni reflekterar över hur det vore att starta upp och leda egna samtalsgrupper, för att ge er själva mer tid att tillsammans bolla tankar kring själva samtalsledandet. Om ni vill ha ytterligare input på frågor ni diskuterar så kan ni posta dessa i facebook-gruppen.

Fler tips kan tillkomma här – skriv till oss om ni har erfarenheter från prova-på-grupper som ni vill dela med er av till andra!

Kategorier
Okategoriserade

Existentiell hälsa och samtalsgrupper i vården

Öppna kort kan användas i samtalsgrupper på bibliotek, på äldreboenden, vid köksbord, på vårdcentraler, i församlingar, i filosofiska sällskap, på ungdomsmottagningar, på stranden, på arbetsplatser, på arbetsförmedlingen, som studiecirkel, som personlig utveckling, av nyfikenhet, i sorg, i livskris eller stiltje, online eller IRL. Korten är helt enkelt tänkta att fungera som ram för existentiella samtal enligt en modell som kan användas varsomhelst av den som vill prova. Det går att inspireras av något utvalt kort och prata utifrån det, men att avsätta nio tillfällen att ses samma personer i en grupp ger en särskild möjlighet att bygga upp en trygghet som gör det lättare att testa att sätta ord på tankar som går mer på djupet.

På Svenljunga vårdcentral har personer via samtalsmottagningen erbjudits möjlighet att delta i existentiella samtalsgrupper utifrån modellen Öppna kort. I det stora hela är det för mig ingen avgörande skillnad mellan att vara samtalsledare i rollen som filosof på bibliotek och å andra sidan att vara samtalsledare i rollen som psykolog på vårdcentral, men några skillnader finns. En skillnad är förstås syftet. Det är troligen så att deltagande i existentiella samtalsgrupper för gemene man kan ha en terapeutisk positiv bieffekt och vi tror att existentiella samtal överlag kan hjälpa till att bygga resiliens. Att skapa resiliens handlar om att finna en grund att stå på. Begreppet kan översättas som elasticitet eller motståndskraft och tanken är att om vi har funnit fotfäste i livet genom att ha formulerat vad vi tänker i de större och kanske lite omvälvande livsfrågorna så kan vi också stå stadigare när det blåser. Resiliens handlar om att kunna fjädra och ha en spänst för att komma upp om vi fallit. Eftersom vi tror att existentiella gruppsamtal kan skapa resiliens så tror vi att de kan fungera som insats i preventivt hälsoarbete. Till vårdcentral kan också den vända sig som redan är i ett sådant livsskede som prövar vår motståndskraft och våra resurser och förmågor att hantera svåra aspekter av livet. Det är i detta skede inte för sent utan hög tid att tänka i termer av att öka psykisk resiliens.

Precis som WHO beskrivit det så samverkar de fysiska, psykiska, sociala och existentiella aspekterna av hälsa, och detta kan vara extra tydligt i gruppsamtal i vårdcentralskontexten. ’Existentiell resiliens ’ (om vi kan kalla det så) kan göra det mer görbart att hantera till exempel en förlust av någon eller något viktigt i livet (en anhörig, eller ett arbete, eller fysisk hälsa, eller…). ’Dålig existentiell hälsa’ däremot kan göra att en förlust blir det som gör lasset för tungt att dra, att sorg kan bli ohanterlig och övergå i depression, att otryggheten förknippad med förändringar kan ge för hög ångest. Försvårande sociala omständigheter, inklusive den ensamhet som både äldre och yngre kan kämpa med, har bekräftats försämra både psykisk och fysisk hälsa när den ofrivilliga ensamheten blir en långvarig stressfaktor. Ensamhet är också, förstås, i botten ett allmänmänskligt existentiell tema. Den som känner sig helt ensam om existentiella frågor kan få svårare att komma vidare och om det är svårt att känna någon mening alls i livet så är det troligen svårt att motivera sig att värna om sin fysiska hälsa. Och så vidare. Fysisk, psykisk, social och existentiell hälsa påverkar varandra. En skillnad mellan en existentiell samtalsgrupp på ett bibliotek och på en vårdcentral kan alltså vara att den som sökt sig till en samtalsmottagning kan vara inne i ett mer akut skede av livets prövningar och att psykiska och existentiella ohälsofaktorer samverkar så att personen kanske upplever en större skörhet i detta skede. Existentiella samtalsgrupper kan vara direkt terapeutiska och inom vården kan det kan vara en intention med samtalen. Den terapeutiska effekten kan också gå djupare än att både skapa resiliens och skingra ensamhet, eftersom ord och tankar vi gömmer inom oss kan vara knutna till skam. Skam skingras när vi öppnar upp för och delar det som gör oss sårbara. Men det ämnet spar vi till en annan gång, detta inlägg blir bara en liten glimt av vad det kan innebära att arbeta med existentiella samtalsgrupper i vården.

Öppna kort syftar till att skapa samtal som kan innehålla allt mellan himmel och jord, både glädje och lätthet och tyngd och mörker. Troligen är det av än större vikt för den som håller existentiella samtalsgrupper i vården att inte själv känna en rädsla inför de existentiella frågorna. Att själv pröva att delta i en grupp och på andra sätt ha blivit van vid att möta det som kan verka överväldigande. Detta kan ge en inre trygghet som gör det möjligt att öppna upp samtalet om de aspekter av existentiella livsfrågor som kan skrämma. Eller som Carl Jung uttryckte det: “Att känna till sitt eget mörker är den bästa metoden för att hantera mörkret hos andra människor.” (C.G. Jung Letters, Vol. 1: 1906-1950).